Ibland känns det som om livet består av onsdagar – dagen då hälften av veckans göromål borde vara avklarade.
Jag borde ha kommit iväg till träning en gång, men två kvällar har ätits upp av trötthet, sen hemfärd och diverse pyssel.
Jag borde ha klarat av mer på jobbet, men egen oförmåga och kanske ännu mer min alltför stora tillgänglighet har gjort att jag ligger efter. Borde säga nej mer och hålla tyst mer 
Jag borde ha deklarerat, betalat räkningar, ringt om bilen. Det borde inte redan vara onsdag.
Igår började jag min julledighet med att kuska upp till Stockholm ytterligare en dag. En klantig planering gjorde att det inte blev pendeltåg, utan i stället en första provtur på regionaltåget som sen en längre tid stannar även i min håla. Bekvämt och bra som komplement, men jag är inte beredd att betala såpass mycket mer per månad.
Ett av mina ärenden igår var att gå på Social Media Lunch Club för första gången. Det blev en lunch med prat och lyssnande för min del, mer av nyfikenhet än för någon direkt nytta. Något inlägg i den allmänna diskussionen gav jag mig förstås inte på, även om jag nog kunde ha svamlat ihop något utifrån min lilla bibliotekshorisont. Fick i alla fall heja på någon ny twitterbekant och skaka tass med ett par gamla. Ett härligt arrangemang av helproffsiga Annika Lidne!
Jag fick också en pratpromenad med en person som jag på rätt kort tid kommit att uppskatta väldigt mycket. Nytt, nyfiket och lite ovant känns det, men också fantastiskt behagligt. En kontakt jag inte vill förlora, snarare tvärtom, vad nu det innebär.
Agerade också blomsterbud på Östermalm för min gamle fars räkning, men möjligen mer om detta senare.
Borde gå och lägga mig, men lyckas alltid hitta på nåt jox för att slippa. Tror jag letar efter registreringsbeviset till bilen så att den kan skrotas – det låter skoj.
På väg till en lång bokmässesöndag.
Jag tillbringar några dagar på Göteborgs filmfestival och började med att titta på TV, eftersom jag såg alla tre avsnitten i följd av SVT-produktionen Stormen, som börjar på TV ikväll (26/1). Det kändes inte som tre långa timmar, vilket väl är ett gott betyg. Men riktigt helgjuten kändes den inte, trots en hel del bra scener och goda skådespelarinsatser. Det är något löst och osäkert i historien, om den verkligen vill berätta något om ”vad som händer med ett samhälle och dess invånare när de drabbas av en storm av katastrofala mått”, som det står hos SVT. Vill minnas att The Ice Storm säger åtskilligt mer om sin samtid, men det är kanske en orättvis jämförelse, även om det finns en del paralleller. Maia Hirasawa spelade trevligt nog ledmotivet lajv före filmen.
Hann med en god Järntorgets Arbetarporter från Ocean Bryggeriet innan jag såg en film om Anna Politovskaja, Anna, Seven Years on the Frontline. Den var klart mer omistlig än Stormen. Återkommer kanske till den senare.
Jag trodde det var helkört med nytt album från The Avalanches, men det verkar fortfarande vara möjligt very soon. Under tiden kan man ju passa på att förälska sig i Animal Collective. Deras nya Merriweather Post Pavilion finns nu tillgängligt hos NPR för alla gratisgrisar. Värmer gott en vinteronsdag!
Jag har just börjat läsa en intressant bok och kommer absolut att fortsätta, när jag, en bibliotekarie, hittar smicker redan i förordet, eller snarare i de ”acknowledgements” som kommer först. Boken är av James Boyle och heter The Public Domain. Den finns tillgänglig för nedladdning, men man får ju lust att köpa den när den börjar på detta sätt:
”The entire community of librarians deserves our thanks for standing up for free public access to knowledge for over two hundred years. Librarians are my heroes. They should be yours, too.” (s. x)
Kanske inget för den som inte är en ekonomiskt oberoende biblioteksstuderande i närheten av New York utan större intresse för serier (=mig), men likväl fascinerande: en praktikantplats på Marvel Comics Marvel ligger uppenbarligen efter med att katalogisera sina bildfiler och nu finns det möjlighet att få slava gratis med detta! Ideellt arbete i den kapitalistiska underhållningssektorn!
Jag har (äntligen!) uppgraderat min PowerBook G4 från OSX 10.3.9 till 10.5.4. Det verkar rimligt, eftersom rykten gör gällande att nästa version (10.6, a.k.a. Snow Leopard) inte kommer att stödja PowerPC-baserade maskiner. Så G4:an får rulla några år till, sen får vi se. Det kanske blir revision 3 eller nåt av MacBook (Pro?).
En trevlig bieffekt är att jag nu kan köra Spotify (kräver minst 10.4), så nu är man förlorad för världen. Känns lite som när Napster kom. (Herregud det är tio år sen nästa år!)
Måste testa att lägga ut spellistor och sånt. Här en enkel variant: Television, Marquee Moon/Adventure/Live At the Waldorf.
Scrobblar ocså till mitt konto på last.fm och flashar de senaste låtarna på min Facebook-profil och här på lilla bloggen med en lite widget.
Just nu rullar Velvet Underground, 1969:1. 40-årsjubileum nästa år där ja, i oktober-november!
Steg upp vid 8.30 och blev snart varse att äldre sonen egentligen borde varit uppstigen för ett bra tag sen, eftersom han skulle jobba idag, den nattsuddaren. Så det blev till att skjuts honom till Södertälje och då tog vi tillfället i akt att shoppa en del Det blev en liten TV/plattskärm till gamla datorn, så att vi äntligen kan kånka ut gamla tjockteven. Dessutom blev det en del trevliga öl och tre (!) av dem har jag avsmakat ikväll. Till maten blev det en Jämtlands julöl och jag tyckte nog att den är snäppet bättre än Nils Oscars julöl, fylligare och rikare i smaken. Det blir fler såna i jul helt säkert.
Den andra ölen var långt mer komplex och är en riktig smuttöl. Det är en barley wine från Kanada, Solstice d’Hiver från Brasserie Dieu Du Ciel i Quebec. Synd att ha missat ett besök på bryggeriet/puben när jag ändå var i Quebec tidigare i år. Nåja, jag hann med ett besök på La Barberie i alla fall. Solsticed’Hiver är tungt, starkt och kryddrikt, med en markant bitter eftersmak.
Barley wine är riktigt smarrigt, men absolut inte någon törstsläckare eller matbärs. Jag drack nyligen en ännu häftigare variant än Solstice, nämligen Old Guardian från Stone Brewing Company. Men den är nästan löjligt dyr och snart slut på bolaget.
Däremot har jag helt missat Bötet från Nynäshamns ångbryggeri och den verkar vara väldigt slut i sortimentet. Snyft!
Dagens sista (?) öl (?) är Oud Beersel Oude Geuze Vieille från Brouwerij Oud Beersel. Det är första gången jag dricker en lambic eller rättare sagt geuze, som det är fråga om här. Det är ett märkligt mellanting mellan öl och cider trots att inga äpplen är inblandade. Inte helt behagligt vid första klunken, men jag tror det är för att det är helt nytt för mig. Men det känns som fel årstid för en torr och fruktig dryck.
